Efter en sommarvecka på jobbet har jag åter ett par veckors semester och i år kan jag ärligt säga att jag knappt öppnat min mail, telefonen har inte ringt och min tillgänglighet för jobbrelaterade frågeställningar har varit minimal.
Sommaren och semestern för mig är tid att reflektera och umgås, både med familj och vänner. Och det här med familjen och vännerna har klart positiv inverkan på reflektionen.
Att i en avlappnad, uppsluppen atmosför ta del av människors engagemang för olika frågeställningar ger mig energi, kraft och en hel del idéer. Det är viktigt för mig.
Jag jobbar ju i en verksamhet där många är engagerade, som medarbetare, elev, förälder, anhörig eller bara tyckare. Det är intressant att höra hur en kompis som är lärare och fackligt aktiv resonerar kring förhandlingarna gällande läraravtalet. Eller vad det är som gör att förskolläraren väljer att byta Sverige mot Spanien. Att få inblick i hur lätt eller svårt det kan vara att få hjälp till ett barn med funktionshinder eller hur det fungerat med bygglovshanteringen inför sommarens uterumsprojekt.
Det ger mig perspektiv, perspektiv att reflektera kring. Hur kan vi som servicegivare vässa oss och bli ännu bättre? (Ja, det verkar faktiskt som det allra mesta fungerar ungefär som det ska, det gläder mig, men nöjd är farligt att bli…). Hur kan vi som arbetsgivare säkerställa att vi kan behålla kompetenta, engagerade medarbetare? Vad är det människor tycker är viktigt?
När stora och små frågor avhandlas en ljum sommarkväll över ett glas kan vi mötas, diskutera och reflektera – över kriget i Syrien eller en god hemmagjord grillsås, om eurokrisen eller barnens simkunskaper. Lyssna på din omgivning – det finns mycket att lära och inspireras av. För egen del resulterade t.ex. en kväll vid Vätterns strand i ingående kunskaper i flugfiskets konst. Det var intressant, kanske inte flugfisket i sig, men att lyssna till en person med en stor passion och ett stort engagemang.
Senaste kommentarer