Engagerade människor – eller en ponnymammas vardag :)

I mitt arbete träffar jag engagerade människor varje dag – människor som brinner för sitt uppdrag och gärna delar med sig av sitt engagemang. Det är en av anledningarna till att jag tycker att det är så himla kul att gå till jobbet varje dag och det gör mig stolt över att arbeta där jag arbetar.

Jag tänkte dock lämna arbetet en stund för att också lyfta fram några vardagshjältar.

Jag har en dotter som rider vilket innebär att vår fritid spenderas till stora delar i stallet eller på ridbanan. Jag sitter också med i styrelsen för den förening som finns på ridskolan där hon rider och det är nu jag börjar närma mig en annan typ av engagemang. Det ideella engagemanget. Helt byggt på frivillighet och förmågan att klämma in ytterligare åtaganden i sin kanske redan rätt så uppbokade almanacka.

Det engagemang som barnen och ungdomarna visar i sitt fritidsintresse. Nu är ju hästar och hästhållning ganska långt ifrån glamour… Varje dag ska det mockas, bäras vatten, packas hö, kratsas hovar och borstas hästar. På något sätt är det ändå värt det för att sedan få slänga sig upp på hästryggen en stund. Och jag förstår dem, jag rider också. Och ack vad de lär sig – jag riktigt ser på dem hur bra de mår, hur mycket de lär sig att ta ansvar, att samarbeta, hjälpas åt och i vårt stall är också de äldre barnen och ungdomarna givna förebilder till de mindre, och riktigt bra sådana.

För oss som vuxna tillkommer ju också det där att i timmar vänta på våra barn och att engagerat följa deras utveckling året om, i regn och rusk, hagel och drivis 🙂 Men vi gör det så gärna!

Ikväll ska vi ses – de andra ponnymammorna och jag, vi som sitter i styrelsen för föreningen. Även här pågår visionsarbete och en långsiktig planering framåt. Självklart vill vi skapa de bästa förutsättningar för våra barn och ungdomar och just nu ligger fokus på ett ridhus eller som steg ett ett ridtält. Jag sa väl att vi i dagsläget är utomhus året runt – både barn, ungdomar och vuxna?

Vi har tidigare varit och träffat kommunen – de är också engagerade i frågan och jag är övertygad om att det kan bli riktigt riktigt bra! Så, tack tjejer (ja, än så länge är vi bara tjejer i styrelsen) för ert engagemang för att våra barn och ungdomar ska ha bra förutsättningar att göra det de vill allra mest.